Frågor som rör universitet och högskolor behandlas i Sverige av Högskoleverket. Den första myndigheten med ansvar för denna typ av frågor var Universitetskanslerämbetet, som grundades 1964. 1997 ombildades denna myndighet till Universitets- och högskoleämbetet, och 1992 till Kanslerämbetet. Nuvarande myndighet bildades 1995, under Ingvar Carlssons tredje regering, genom en sammanslagning av Kanslerämbetet och flera mindre myndigheter.

Verkets uppgifter

Högskoleverket har idag fem huvuduppgifter:

• Tillsyn över universitet och högskolor. Detta arbete sker både på eget initiativ, och efter anmälan från enskilda. Framför allt intresserar man sig för hur lagar och förordningar tillämpas ute på högskolorna. Man lämnar även yttranden till lärosätena, som dessa oftast följer. Under perioden 1999-2007, då Sigbrit Franke var universitetskansler, genomfördes flera åtgärder för att öka studenternas rättssäkerhet, och man föreslog även lagändringar som skulle öka rättssäkerheten ytterligare.
• Granskning av kvaliteten i den högre utbildningen. Högskoleverkets granskningar syftar till att kontrollera och utveckla kvaliteten. Från myndighetens sida vill man dels inspirera högskolorna, dels ge dem verktyg för att förbättra utbildningarna. Man utvärderar därför samtliga utbildningar som leder till generella examina och yrkesexamina, samt forskarutbildningarna. Som en följd av denna granskning kan lärosäten förlora sin rätt att utfärda vissa examina.
• Statistik, utredning och analys av högskolesystemet, vilka presenteras i rapporter och tematiska studier. Syftet med detta är framför allt att förse riksdag och regering med underlag för att fatta beslut i viktiga frågor relaterade till högskolevärlden. Genom sina utredningar om frågor som bildning, jämställdhet och likabehandling bidrar myndigheten till utvecklingen inom högskolan. Ett annat verksamhetsområde är att rapportera om hur väl högskolan tillgodoser arbetsmarknadens behov.
• Värdering av utländska utbildningar. Utländska högskoleutbildningar bedöms av högskoleverket för att se hur väl de motsvarar svenska utbildningar. I arbetet ingår också att informera högskolor och arbetsgivare om hur utländska utbildningar bedöms i Sverige.
• Information om högre studier. Högskoleverket står bakom siten studera.nu och finansierar tryckning av olika broschyrer om högre studier.